Tillsammans med Uppsala kommun och med finansiering från Delegationen mot segregation har Spacescape utvecklat metoder för att analysera skillnader i tillgång till service samt potential för möten mellan olika grupper i staden.
Metoderna är GIS-baserade och bygger på finskaliga data om befolkningen, upplåtelseformer och serviceverksamheter. Genom att kombinera analyser av tillgång till olika typer av vardagsservice med analyser av befolkningstäthet identifierades lägen där ett tillskott av service skulle kunna nå många människor som idag har dålig tillgång till service. Metoden kan användas som ett underlag för planering av samhällsservice i översiktsplanering, och kan också utgöra ett underlag för områdesplanering och detaljplanering. I studien utvecklades också en metod för att bedöma potential för att människor från olika grupper använder samma platser. Grupper definieras här utifrån vilken upplåtelseform personerna bor i. Som exempel analyserades blandningspotential för lekplatser. Metoden kan användas för att lokalisera nya lekplatser eller andra typer av serviceverksamheter.
Sveriges städer växer. I takt med att konkurrensen om marken ökar och markvärdena stiger behöver vi fatta kloka beslut för att minska negativa effekter som ökad trängsel och försämrad framkomlighet för att istället skapa en god stadsmiljö. Samtidigt finns ett bostadsförsörjningsbehov som behöver tillfredsställas och som påverkas av de beslut som fattas kring parkering. Modeller för parkeringsnormer håller på att förändras i dagsläget och de skiljer sig åt mellan svenska kommuner. Det finns inga krav i lagstiftningen på att kommunerna måste använda sig av parkeringsnormer. Hur parkering regleras är i många avseenden upp tillkommunerna. Idag finns det mer parkeringsyta än boyta i Sverige och parkeringskrav kan öka byggkostnader för nyproduktion av bostäder med 15 procent. Denna rapport visar bland annat att det som påverkar behovet och efterfrågan av parkeringsplatser är: utbudet av alternativ till egen bil, prissättningen av parkering samt närhet till kollektivtrafik och samhällsservice.
Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) har uppdraget att underlätta planeringsprocesser för att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande och de har även bildat Nätverket för nya stadsdelar. Nätverket omfattar idag c:a 30 kommuner som inom sina nya stadsutvecklingsområden planerar och bygger över 200 000 nya bostäder.
Utredningen innehåller en översiktlig inventering av internationella exempel på hållbara och innovativa stadsutvecklingsprojekt i syfte att inspirera och lyfta fram ett antal projekt i verklig framkant.
De valda projekten är intressanta för svenska aktörer, då de visar höga ambitioner avseende social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Inom projekten finns exempel på såväl nya och innovativa tekniker, utvecklade affärsmodeller och processer samt nya former för samverkan och dialog med medborgare och andra aktörer.
En särskilt stor utmaning för svenska stadsutvecklingsprojekt sett från detta internationella perspektiv bedöms vara att skapa stadsmiljöer med en blandning av bostäder och lokaler i olika prisnivåer.
Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.
I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.
De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.
Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.
För att aktivera stadsplanering som ett medel för ökad andel hållbara transporter har Göteborgsregionen med följande studie velat utveckla modeller som kan användas för att skatta resvanor och bilinnehav i nya planområden. Modellerna kan även kopplas till livscykelanalyser som beräknar CO2-utsläpp från vardagliga transporter i ett område.
Totalt har sju lägesindikatorer och en socioekonomisk kontrollvariabel (medianinkomst) identifierats som särskilt betydelsefulla i studien Summerat befäster resultatet tidigare forskning om hur stadsbyggandet påverkar trafikalstring och färdmedelsval.
Summerat visar studien på stor användningspotential när det kommer till övergripande utbyggnadsanalyser eller analyser av hur olika kollektivtrafiksatsningar kan tänkas påverka färdmedelsval inom regionen. I takt med att geografiskt mer detaljerad resvanedata blir tillgänglig skulle också mer precisa lägesindikatorer kunna utvecklas.
Målet i den regionala utvecklingsstrategin ‘Det öppna Skåne 2030’ är att Skåne ska bli en stark och hållbar tillväxtmotor. För att fördjupa sig i frågan om attraktivitet och bidra till att det skapas platser och miljöer som stärker Skånes attraktionskraft initierade Region Skåne en studie om stadskvaliteter i Skåne.
Spacescape fick i uppdrag att i samarbete med Ramböll genomföra en marknadsanalys av fem tätorter i Skåne: Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Tomelilla. Utredningen kombinerar geografiska lägesanalyser och statistiska analyser för att se vilka faktorer det är som har störst betydelse för bostadspriser, kontorshyror samt handels- och restaurangomsättning i regionen.
Utredningen visar att många slutsatser är gemensamma för tätorterna i regionen. En tillgänglig, tät, gåvänlig och rekreativ blandstad efterfrågas i samtliga tätorter. De stadskvaliteter som skapar en attraktiv och blandad stad är i stor utsträckning även de kvaliteter som bidrar till en långsiktigt hållbar stad som gynnar bostad- och kontorsmarknaden, kommersiell service, handel, restauranger och stadens invånare.
”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.
För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.
Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.
Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.
I samband med planeringen av stadsdelen Filipstad efterfrågade Oslo kommun en analys av hur en planerad överdäckning påverkar bostadspriser, kontorshyror och fastighetsvärden i stadsdelen.
För att svara på detta byggde Spacescape upp en GIS-modell för Oslo (inom Ring 3) för att sammanställa hypotetiska stadskvaliteter som påverkar bostadspriser och kontorshyror. Med hjälp av en sammanställning av befintliga bostadsprisdata och genomsnittliga kontorshyror inom 20 kontorsområden i Oslo undersöktes statistiska samband med olika faktorer i stadsmiljön.
Utifrån modellens givna faktorer gjordes sedan en bedömning av skillnader i stadskvalitet med och utan överdäckning i stadsdelen.
På uppdrag av ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) har Spacescape genomfört en effektstudie av fyra projekt i Sverige med uttalad ambition att öka den upplevda tryggheten.
För att följa upp effekterna genomfördes 140 platsintervjuer och gångflödes- och vistelseobservationer under december 2018 — januari 2019. Projektägare som låg bakom projekten fick också svara på frågor om projektens genomförande och upplevda effekter.
Slutsatserna som drogs var att majoriteten av de tillfrågade tyckte att projekten gett positiv effekt, men många upplever fortfarande att platserna är otrygga. Flera av åtgärderna togs fram med hjälp av s.k. designdialoger och där kunde projektägarna se resultat av ökat självförtroende hos deltagarna. Av de som använde platsen var det dock många som uttryckte en låg tillit till sina medmänniskor, vilket var svårt att kompensera med ökad belysning eller färgsättning.
I övrigt berodde effekterna av de olika trygghetsskapande åtgärderna till stor del på platsernas läge i staden och den sociala kontexten.
Tillsammans med Evidens har Spacescape, på uppdrag av Halmstad Fastighets AB, i denna studie kopplat pris för bostäder i flerfamiljshus till bostadskvaliteter. Det har gjorts genom att undersöka korrelationer mellan bostadsrättspris på Halmstads bostadsmarknad och stadskvaliteter. Analysens syfte var att klarlägga vilka stadskvaliteter som skapar variation i pris. I den ekonometriska analysen har fyra kvalitetsvariabler sorterats ut som var och en har signifikant påverkan på priset. De förklarar priset till 64 %. Tillsammans med tre kontrollvariabler förklaras drygt 90 % av prisvariationen i Halmstad. De fyra stadskvaliteterna i Halmstad är: närhet till stadskärnan, närhet till vatten, närhet till park samt lugna gator.
Resultatet är intressant då studien visar att de bostadskvaliteter som i Spacescapes tidigare studier har visat sig förklara prisvariationen i större städer även gör det i en mindre stad som Halmstad.
