På uppdrag av HSB har Spacescape studerat och tagit fram ny användbar kunskap om hälsosamma stadsdelar och bomiljöer. Rapporten syftar till att visa mer eller mindre hälsosamma stadsdelar i svenska städer samt hur stadsplanering och bostadsbyggande kan bidra till mer fysisk aktivitet och bättre hälsa.
Med hjälp av en evidensbaserad analys av lägets och stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet (Lancet-modellen) tillsammans med SMHI:s luftkvalitet-kartor har samtliga svenska stadsdelar analyserats.
De mest hälsosamma stadsdelarna i Sverige återfinns i täta, gröna, nära och kopplade stadsdelar som söder i Stockholm, Majorna i Göteborg och Möllevången i Malmö. Till modellen föreslås indikatorer som kan användas för analys av framtida stadsbyggnad och bostadsmiljöer.
Bostäder och persontransporter utgör den största delen av hushållens utgifter samt en stor del av samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.
Bostadsläget är ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten. Målet har varit att ta fram en webbplattform som gör det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin sina bostads- och transportkostnader samt sin vardagliga energianvändning och klimatpåverkan. Bostadsläget möjliggör också för samhällsplanerare att analysera effekterna av nya bostadsprojekt och planer. För att beräkna hushållens kostnader och miljöpåverkan har stora mängder finskaliga data sammanställts, producerats och analyserats statistiskt, däribland socioekonomiska variabler, lägeskvaliteter, bostadspriser och resvanedata. Förklarings- och beräkningsmodeller har tagits fram för att skatta värden på stadsdelsnivå för hela Sveriges geografi. Ingångsvärden och nyckeltal möjliggör för en kontinuerligt uppdaterad analysmodell.
En betaversion av Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala men en rikstäckande plattform är under framtagande.
C40 Cities Climate Leadership Group är ett globalt nätverk av storstäder som samverkar för att bekämpa klimatförändringar och främja hållbar utveckling. Spacescape har bistått C40 Cities med metodutveckling av det webbaserade planeringsverktyget ’The Health Benefits of the 15 Minute City Tool’. Verktyget har tagits fram i samarbete med en rad internationella aktörer och baseras på litteraturgenomgångar av forskning och best practice samt workshops med internationella experter och nyckelaktörer. Spacescapes arbete har främst bestått av att gå igenom aktuell forkning på området, identifiera signifikanta samband och nyckeltal som kan användas i beräkningsmodeller. Verktyget gör det möjligt att enkelt kvantifiera effekterna av 15-minutersstaden och jämföra de effekter som olika planeringsåtgärder har på fysisk aktivitet, hälsa och utsläpp av växthusgaser. Syftet är att sprida kunskap om sambanden mellan planering och aktiva transporter samt inspirera till mer ambitiöst agerande av världens ledande städer för att adressera klimatkrisen.
Tillsammans med Uppsala kommun och med finansiering från Delegationen mot segregation har Spacescape utvecklat metoder för att analysera skillnader i tillgång till service samt potential för möten mellan olika grupper i staden.
Metoderna är GIS-baserade och bygger på finskaliga data om befolkningen, upplåtelseformer och serviceverksamheter. Genom att kombinera analyser av tillgång till olika typer av vardagsservice med analyser av befolkningstäthet identifierades lägen där ett tillskott av service skulle kunna nå många människor som idag har dålig tillgång till service. Metoden kan användas som ett underlag för planering av samhällsservice i översiktsplanering, och kan också utgöra ett underlag för områdesplanering och detaljplanering. I studien utvecklades också en metod för att bedöma potential för att människor från olika grupper använder samma platser. Grupper definieras här utifrån vilken upplåtelseform personerna bor i. Som exempel analyserades blandningspotential för lekplatser. Metoden kan användas för att lokalisera nya lekplatser eller andra typer av serviceverksamheter.
Sveriges städer växer. I takt med att konkurrensen om marken ökar och markvärdena stiger behöver vi fatta kloka beslut för att minska negativa effekter som ökad trängsel och försämrad framkomlighet för att istället skapa en god stadsmiljö. Samtidigt finns ett bostadsförsörjningsbehov som behöver tillfredsställas och som påverkas av de beslut som fattas kring parkering. Modeller för parkeringsnormer håller på att förändras i dagsläget och de skiljer sig åt mellan svenska kommuner. Det finns inga krav i lagstiftningen på att kommunerna måste använda sig av parkeringsnormer. Hur parkering regleras är i många avseenden upp tillkommunerna. Idag finns det mer parkeringsyta än boyta i Sverige och parkeringskrav kan öka byggkostnader för nyproduktion av bostäder med 15 procent. Denna rapport visar bland annat att det som påverkar behovet och efterfrågan av parkeringsplatser är: utbudet av alternativ till egen bil, prissättningen av parkering samt närhet till kollektivtrafik och samhällsservice.
Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) har uppdraget att underlätta planeringsprocesser för att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande och de har även bildat Nätverket för nya stadsdelar. Nätverket omfattar idag c:a 30 kommuner som inom sina nya stadsutvecklingsområden planerar och bygger över 200 000 nya bostäder.
Utredningen innehåller en översiktlig inventering av internationella exempel på hållbara och innovativa stadsutvecklingsprojekt i syfte att inspirera och lyfta fram ett antal projekt i verklig framkant.
De valda projekten är intressanta för svenska aktörer, då de visar höga ambitioner avseende social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Inom projekten finns exempel på såväl nya och innovativa tekniker, utvecklade affärsmodeller och processer samt nya former för samverkan och dialog med medborgare och andra aktörer.
En särskilt stor utmaning för svenska stadsutvecklingsprojekt sett från detta internationella perspektiv bedöms vara att skapa stadsmiljöer med en blandning av bostäder och lokaler i olika prisnivåer.
Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.
I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.
De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.
Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.
För att aktivera stadsplanering som ett medel för ökad andel hållbara transporter har Göteborgsregionen med följande studie velat utveckla modeller som kan användas för att skatta resvanor och bilinnehav i nya planområden. Modellerna kan även kopplas till livscykelanalyser som beräknar CO2-utsläpp från vardagliga transporter i ett område.
Totalt har sju lägesindikatorer och en socioekonomisk kontrollvariabel (medianinkomst) identifierats som särskilt betydelsefulla i studien Summerat befäster resultatet tidigare forskning om hur stadsbyggandet påverkar trafikalstring och färdmedelsval.
Summerat visar studien på stor användningspotential när det kommer till övergripande utbyggnadsanalyser eller analyser av hur olika kollektivtrafiksatsningar kan tänkas påverka färdmedelsval inom regionen. I takt med att geografiskt mer detaljerad resvanedata blir tillgänglig skulle också mer precisa lägesindikatorer kunna utvecklas.
Målet i den regionala utvecklingsstrategin ‘Det öppna Skåne 2030’ är att Skåne ska bli en stark och hållbar tillväxtmotor. För att fördjupa sig i frågan om attraktivitet och bidra till att det skapas platser och miljöer som stärker Skånes attraktionskraft initierade Region Skåne en studie om stadskvaliteter i Skåne.
Spacescape fick i uppdrag att i samarbete med Ramböll genomföra en marknadsanalys av fem tätorter i Skåne: Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Tomelilla. Utredningen kombinerar geografiska lägesanalyser och statistiska analyser för att se vilka faktorer det är som har störst betydelse för bostadspriser, kontorshyror samt handels- och restaurangomsättning i regionen.
Utredningen visar att många slutsatser är gemensamma för tätorterna i regionen. En tillgänglig, tät, gåvänlig och rekreativ blandstad efterfrågas i samtliga tätorter. De stadskvaliteter som skapar en attraktiv och blandad stad är i stor utsträckning även de kvaliteter som bidrar till en långsiktigt hållbar stad som gynnar bostad- och kontorsmarknaden, kommersiell service, handel, restauranger och stadens invånare.
”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.
För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.
Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.
Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.
