Spacescape har hjälpt Botkyrka kommun med att genomföra en digital medborgardialog inför framtagandet av en nya översiktsplan. Under knappt två månader svarade närmare 500 Botkyrkobor på frågor om hur de upplever sitt område idag och vilka önskemål de har om framtiden. De många fritextfrågorna krävde omfattande textanalysering men gjorde det möjligt att få en nyanserad bild av vad invånarna tycker. Botkyrka är stort och består av både villaområden, miljonprogram och landsbygd, varför var och en av stadsdelarna behandlades och analyserades för sig.
Projektet genomfördes i samarbete med White och den digitala dialogen utgjorde ett komplement till riktade, fysiska dialogträffar. Sammanställningarna visade på stor samstämmighet mellan den breda och den djupgående dialogen.
Medborgardialogen kommer att användas som underlag till översiktsplanens målarbete.
Med distansarbetet under covidpandemin förändrades städerna: stadsdelar med många arbetsplatser tömdes på folk när människor stannade hemma i stället för att resa till arbetet. Det rubbade stadslivets själva essens – koncentrationen av människor minskade i vissa lägen och ökade i andra. Denna studie beskriver den här förändring med hjälp av finskaliga data över var olika yrkesgrupper bor och arbetar. Förändringar av befolkningen dagtid före och under pandemin jämförs med förändringar i omsättning för restauranger och gångflöden. Studien visar att områden med en viss boendetäthet och hög socioekonomi har fått en ökad koncentration av befolkningen dagtid som i vissa fall även påverkat restaurangers omsättning. Glesa villaområden har påverkats i liten grad, medan områden med stor koncentration av arbetsplatser och samtidigt få bostäder har fått en lägre befolkningskoncentration. Genom att modellera upp scenarier för olika grader av distansarbete studeras hur olika stadsdelar skulle kunna påverkas av fortsatt distansarbete.
Spacescape har för Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Region Stockholm tagit fram en Gröntypologi, en GIS-karta som beskriver Storstockholms olika grönytetyper. Till kartan tas en metodrapport fram.
Spacescape bearbetande och utvecklade rapporten om Gröntypologin. Vi producerade även illustrationer som ska vägleda, ge stöd och stimulera främst kommunala planerare genom goda exempel. Resultatet visar hur gröntypologin som planeringsunderlag kan fungera som hjälpmedel för bl.a. folkhälsoplanering, parkutveckling integrerat med bebyggelsen, markstrategi för samhällsservice. Illustrationerna utformades för att kunna användas i olika presentationer och på Tillväxt- och regionplaneförvaltningens hemsida.
Södertälje kommuns bostadspolitiska mål är att bygga 20 000 nya bostäder fram till 2036, främst genom förtätning. Förtätningsanalysens syfte är att undersöka var denna förtätning bör ske och ligger till grund för kommunens utbyggnadsstrategi fram till 2036.
I förtätningsanalysen kartläggs drivkrafter och begränsningar för förtätning inom kommunen. Drivkrafterna utgår från kommunens översiktsplan och tidigare studier om marknadsefterfrågan på stadskvalitet i Stockholmsregionen.
Baserat på analysresultatet rekommenderas en förtätningsstrategi i vilken fyra typer av områden prioriteras. Priorietrad förtätning utvidgar stadskärnan, ligger nära spårstationer, stärker de utpekade tyngdpunkterna i översiktsplanen och omvandlar befintliga centrala vägbarriärer till levande stadsgator.
Fastighetspriserna i Stockholm är de högsta i landet men kunskaper om hur stadens struktur påverkar priserna saknas.
I samarbete med Evidens har Spacescape med hjälp av precisa GIS-analyser studerat hur lägeskvaliteter påverkar priserna på bostadsrätter, småhus och kontor. Det övergripande syftet med studierna var att få större kunskap om relationen mellan stadsbyggande och attraktivitet och att kunna använda resultatet som stöd för planering.
Samtliga studier har resulterat i modeller med en förklaringsgrad vad gäller priset på cirka 90 %. Gemensamt för studierna var betalningsviljan för regional tillgänglighet, särskilt vad gäller kollektivtrafik, men även tillgång till urbana verksamheter och för bostäder tillgång till park och vatten.
Studierna har använts inom olika stadsbyggnadsprojekt i stockhomsregionen, bland annat för att räkna på framtida fastighetsvärden och för att analysera social hållbarhet.
Stockholmsregionen förtätas och frågan är inte om utan hur grönstrukturen påverkas. Som stöd för planeringsarbetet i regionen har Spacescape på uppdrag av Regionplanekontoret tagit fram en gröntypologi som grovt identifierar olika typer av grönområden. Arbetet har skett i samarbete med ett antal kommuner i Stockholmsregionen. Gröntypologin omfattar en klassificering av de gröna offentligt tillgängliga ytorna i 18 olika undertyper. I pilotprojektet inventerade och karterade Spacescape de centrala delarna av Farsta, Södertälje och Täby. Idag omfattar kartläggningen offentligt tillgängliga grönområden i delar av alla de 26 kommunerna inom Stockholms län. Gröntypologin visar på behoven av att planera och skydda gröna kvaliteter i stadsutvecklingen. Gröntypologin gör det även möjligt att på ett enkelt sätt ta fram översiktlig basinformation om vilka typer av parker och grönområden som finns i olika delar av regionen. Därmed går det att exempelvis jämföra tillgången på grönområden mellan kommuner och att analysera behoven av nya grönområden i regionens stadsutvecklingsområden.
Uppdraget syftade till att kartlägga och beskriva förtätningspotentialen i de områden som Stockholms stad har pekat ut som tyngdpunkter samt i de regionala stadskärnor som pekas ut i RUFS 2010. Den viktigaste slutsatsen från projektet är att det inte med EN analys eller ETT mått går att bestämma förtätningspotentialen i en punkt eller stadsdel. Det är uppenbart att förtätning sker när flera faktorer samverkar. I utredningen presenteras en analysmodell – ”förtätningsrosen”, som kan synliggöra hur förtätningsbehovet, förtätningstrycket, förtätningsutrymmet, och förtätningsfriheten tillsammans skapar ett fält av möjligheter för stadsutveckling. Utredningen kan på ett unikt sätt nyansera förståelsen för den fysiska förtätningspotentialen genom att både bebyggelse, grönstruktur, markanvändning och rumslig integration vägs samman i beskrivningen av stadsbygden.
