How accessible are playgrounds in the world’s cities? Where do children have safe, nearby places to play, move, and meet friends – and where are such spaces missing altogether? A new web-based platform called Playscapes now makes it possible to explore these questions in detail. Developed by researchers at the University of Southern Denmark, the Swedish consultancy Spacescape, and web design firm OAWA, Playscapes allows users to compare playground access across cities worldwide — from a global overview down to the neighborhood level. The tool is freely available to try at playgroundresearch.org/playscapes. It is currently a beta-version for testing, and we kindly ask everyone who tests it for feedback.

On the start page, visitors are greeted with a world map ranking cities according to the share of children with access to a playground. The ranking can be filtered by region, city size, or specific indicators such as the number of playgrounds per square kilometer or the percentage of children without access. The dataset covers every city in the world with more than 50,000 inhabitants — offering a global overview of children’s outdoor environments. Zooming in on a city reveals detailed statistics: the total population, the number of children, the number of playgrounds, and the share of children without access. The city’s global and national ranking is also displayed, providing a quick sense of scale and comparison. Going further, users can view playgrounds as dots on the map, overlaid with a 1×1 km grid that highlights how access varies across different parts of the city. By clicking on a grid cell, one can see the number of playgrounds and children with or without access within that specific area.

The platform is designed to be both intuitive and interactive. Users can zoom, pan, and toggle data layers on and off to explore different levels of detail. Playscapes functions simultaneously as a global benchmarking tool and a local analytical resource, making it relevant for planners, researchers, and communities alike. For urban planners and policymakers, it offers a way to identify underserved neighborhoods, monitor goals related to child-friendly cities, and integrate play data into master plans, green infrastructure strategies, or public space programs. For those involved in park management or playground development, Playscapes can help guide site selection, support funding proposals, and evaluate how play spaces are distributed across the city. Community groups and NGOs can also benefit. By visualizing where playground access is limited, Playscapes supports advocacy, temporary interventions like pop-up playgrounds, and participatory planning with residents. Researchers and educators can use the tool to study patterns of access, compare cities, or teach concepts related to spatial equity, urban health, and open data.

At the same time, the platform highlights data gaps — encouraging municipalities to improve their open datasets and, over time, strengthening the global knowledge base on public spaces and children’s well-being. Behind Playscapes lies a robust methodology combining open and internationally comparable datasets. Playground locations are extracted from OpenStreetMap, while population and demographic data are drawn from Eurostat, the Global Human Settlement Layer (GHSL), and WorldPop. Together, these sources make it possible to analyze children’s access to playgrounds worldwide at a 1 km² resolution. The combination of open data, spatial analysis, and interactive design makes Playscapes a unique digital tool for understanding and improving the everyday environments of children.

Access to play is about much more than recreation. It is about health, equality, and quality of life — about how we plan cities for those who have the least influence but have the greatest need for space. With Playscapes, the world has an open, evidence-based, and globally comparable tool to see where play happens — and where it doesn’t.

Explore the map at playgroundresearch.org/playscapes

Sedan webbversionen lanserades i början av 2025 har nu flera kommuner börjat använda verktyget Klimatkalkylen. Senast i raden är Stockholms stad!

Samtidigt som många kommuner börjat utveckla interna rutiner för att integrera klimatkalkyler i arbetet med såväl översiktsplaner, planprogram och detaljplaner pågår även ett arbetet med att sammanställa referens- och målvärden som stöd för att analysera pågående planers klimatutsläpp.

I januari hålls dessutom en användarträff för att stärka kunskapsutbytet mellan kommuner som redan arbetar med Klimatkalkylen. Träffen arrangeras av Nacka och Uppsala kommun i samarbete med Spacescape. Mer info om träffen skickas snart ut till kommunernas kontaktpersoner.

Klimatkalkylen ägs och förvaltas av Spacescape och IVL Svenska Miljöinstitutet.

För mer info om verktyget: klimatkalkylen.com

Cities across Europe are rethinking their streets. As city goals, accessibility, and quality-of-life priorities rise, the question is no longer whether our streets should change — but how that change can happen fairly, creatively, and collaboratively. The StreetForum project is an ambitious effort to address that challenge. It focuses on transforming car-dominated streets into inclusive public spaces by building consensus among residents, local businesses, and city authorities. Spacescape has been part of the StreetForum consortium, contributing our expertise in spatial analysis, participatory design, and urban transformation. Our most central contribution has been the design and authorship of The StreetForum Guide, a comprehensive document that brings together the project’s tools, methods, and lessons. The City of Stockholm and Konstfrämjandet ha also been part of the Swedish project team.

The StreetForum Project

StreetForum, which runs from 2023 to 2025, is a European partnership between research institutions, cities, and design agencies in Brussels, Vienna, Stockholm, and Istanbul. The project develops a toolkit of analogue and digital methods to help cities co-create better streets through dialogue and collaboration. These methods include participatory workshops, digital mapping tools, co-design games, and on-street experiments — all tested in real urban contexts known as living labs. The goal is to make it easier for local actors to navigate the often-conflicted process of street transformation and arrive at solutions that are both effective and widely supported. By focusing on collaboration rather than top-down planning, StreetForum treats the street as a shared space for negotiation — a literal forum for the city.

The StreetForum Guide

The StreetForum Guide is the main outcome of this collaborative effort. It is synthesis of methods, case studies, and reflections developed and tested throughout the project. The guide shows how cities can use participatory processes to turn streets into shared, adaptive public spaces, with place games, place activation and digital tools. It describes each tool and method in detail, explains how they can be applied in different contexts — from dense city centers to suburban neighborhoods — and reflects on the experiences from the living labs. Its purpose is both practical and strategic: to help cities manage complex relationships among design, governance, and community engagement, while learning from real-world testing and adaptation.

Download The StreetForum Guide here!

Spacescape önskar er alla en god jul och ett gott nytt år!

För dagar då rastlösheten smyger sig på skickar trädgårdsstadstomten med lästips om trädgårdsstäder: rapporten för Hyresgästföreningen Den verkliga trädgårdsstaden samt Planprogram för Odlaren i Eskilstuna. Trevlig läsning!

Spacescape har tillsammans med Kairos Future, White Arkitekter, M4Traffic och Placetoplan fått forskningsmedel från ShiftSweden och Vinnova för projektet SUPERLINES.

I projektet kommer vi att utveckla framtidsvisioner för innerstadens gatunät och framför allt en av Stockholms mest centrala platser: Centralbron. Vi kommer att använda de sex stegen i metodiken för Spekulativ design: Upptäcka, Utforska, Utmana, Utveckla, Uppleva, Utvärdera. Visionen kommer simuleras och analyseras med avancerad trafikmodell (Sampers/Dynameq), visualiseras i 2D och 3D och kommuniceras med en app (Placetoplan) som gör det möjligt att få feedback från medborgare på visionen.

Drivkrafter som gör visionen möjlig och önskvärd är flera. Globala trender som urbanisering, digitalisering, delandeekonomi, klimatförändringar och hälsomedvetenhet driver på omvandling mot mindre enskilt bilresande. Många av dessa är beskrivna av ShiftSweden och i till exempel FORMAS-projektet Postcar(d) Urbanism med boken Alla behöver närhet (Ståhle 2017). Städer som Barcelona, Paris, Bryssel, Gent, Milano, Oslo och Köpenhamn är förebilder. Regionala trender och projekt som Förbifarten, nya tunnelbanelinjer, nya cykelbanor, höjd trängselskatt, höjda parkeringsavgifter och nya politiska mål kan minska biltrafiken radikalt i centrala Stockholm. Lokala trender och projekt som nya Slussen, nya Tegelbacken, nya Söder Mälarstrand, nya Centralstaden, Stadsmiljözonen i Gamla stan, Miljözonen i City och nya trafikplanen för City pekar alla på minskad biltrafik och ökad plats för grönska, gång, cykel och kollektivtrafik.

Visionen om SUPERLINES kommer att utmana den rådande bilinfrastrukturen i centrala Stockholm genom att visa på hur en succesiv omvandling av motortrafikleden Centralbron kan skapa ett nytt, grönt och centralt stadsrum mellan Södermalm och City med anslutande gatunät, där gång, cykel och kollektivtrafik är prioriterade. Dessutom vill visionen accelerera en fossilfri och resursmedveten omställning av hela innerstadens trafiksystem för mer gång, cykel och delade transporter. Detta bidrar konkret till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla, eftersom mer plats ges för människor samtidigt som fordons negativa effekter så som buller och luftföroreningar minskar.

Projekt SUPERLINES adresserar hela trafiknätet och därmed alla stadsrum i centrala Stockholm, eftersom det kommer att påverka trafiken i en större skala. Projekt SUPERLINES blir ett sätt att ”1) skapa nya värden genom cirkulära affärsmodeller i byggande och förvaltning” genom att återanvända befintlig infrastruktur. Den blir ett sätt att ”2) skapa konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande” genom att prioritera gång, cykel och delade transporter i en central länk i trafiknätet. Projekt SUPERLINES blir också ett sätt att ”3) integrera byggd miljö och mobilitet till ett system” genom att utforma Centralbron som en grön boulevard och anslutande stadsrum som parker och torgytor där gång och cykel är mest prioriterade, men där också delade transporter som buss, spårvagn, taxi och leveranser har god framkomlighet.

Målgrupper som kommer engageras i gestaltningen är kommunens trafikplanerare, planerare på Trafikverket, konsulter och experter samt intresserade medborgare. Planerare och experter engageras i workshops som syftar till att upptäcka och utforska både signaler och systemet som helhet med en starkt datadriven metodik. Trafikverket kommer kunna engageras inom det pågående forskningsprojektet ”Hållbar utveckling av genomfartsleder”. Medborgarna kommer engageras via webb-appen Placetoplan, som redan använts i flera trafik- och stadsutvecklingsprojekt i Stockholm. Alla är delar av omställningen.

Projekt SUPERLINES kommer genom Centralbron att ta upp en länge debatterad fråga i Stockholm, där det sedan tidigare funnits många olika visioner. Skillnaden med vår vision är att den är kopplad till verkliga trender och projekt (Förbifarten, Slussen, Tegelbacken, Stadsmiljözon, Miljözon) samt att den kommer vara ”taktisk”, så som modellen ”tactical urbanism” har använts för tex Superblocks i Barcelona och High Line i New York, därav namnet SUPERLINES. Det innebär att visionen kommer beskriva en succesiv omvandling där små åtgärder (målning, skyltning) kommer förbereda för mer och mer omfattande åtgärder (landskap, arkitektur), där Centralbron till slut är omvandlad till en urban parkboulevard med anslutande gröna och levande gator, kajer och torg.

Urban infrastruktur och gator har ofta en livslängd på flera hundra år. Vi tror på att hållbar stadsutveckling sker stegvis, om möjligt med ”tactical urbanism”, som möjliggör test av nya lösningar och att låta medborgare och politiker uppleva och utvärdera utfallet. Times Square i New York omvandlades på en dag till ett bilfritt torg med målarfärg och stolar, torget är nu permanent ombyggt till ett bilfritt torg ritat av norska arkitektkontoret Snöhetta. Vi tror att en vision för SUPERLINES måste sikta minst 100 år framåt (2125) men att det måste finnas visioner för 15 år (2040) och 5 år (2030) som visar att förändring kan ske nu och som visar vägen mot den stora visionen. Det är så all modern stadsplanering har fungerat – en vision för helheten som också kan delas upp i etapper och delprojekt. Modellen ”tactical urbanism” har visat att omvandling kan ske mycket snabbt och samtidigt engagera medborgare.

Projekt SUPERLINES innefattar Centralbron och dess anslutande stadsrum (Tegelbacken, Söder Mälarstrand, Slussen och Riddarholmen) och hela trafik- och gatunätet i innerstaden. Eftersom Centralbron är en central länk i trafiknätet kommer den genom sina nya funktioner påverka hela trafiksystemet. Visionen kommer innefatta en form av ”cirkulationsplan” för innerstaden för att hantera alla trafikrörelser. Visionen kommer beskriva och visualisera: innerstadens gatunät, Centralbron, en ny grön huvudgata (Sveavägen), en ny grön cykelfartsgata (Mäster Samuelsgatan) och en ny grön gångfartsgata (St Paulsgatan).

Platsägare är Stockholms stad och Trafikverket. Behovsägare är allmänheten (trafikanter, boende, företagare, fastighetsägare och besökare). Platsägare kommer involveras genom workshops. Trafikverkets Handbok för trafikstrategiskt arbete kommer att användas och projektet koordineras med projektet ”Hållbar utveckling av genomfartsleder”. Kommunens mål om 30 % minskad biltrafik, Framkomlighetsstrategin och Översiktsplanen kommer kunna vara vägledande i kommunens engagemang. Behovsägare kommer kunna se och uppleva visionen genom webb-appen Placetoplan och därigenom komma med synpunkter till projektet.

Centralbron används idag som en motortrafikled, men visionen kommer att omvandla platsen till en grön boulevard, vilket innebär omfördelning till aktiva transporter och minskning av motorfordonstrafik (motsatsen till ”inducerad trafik”). Innerstadens gator används idag till stor del för bilparkering. Dessa ytor kan omvandlas när bilresande och bilinnehav minskar. Samtidigt planeras nya parkeringsgarage som kommer avlasta gatorna. En omvandling av innerstadens gatunät till grönare gator har skisserats inom Vinnovaprojektet Smarta gator (www.smartagator.se) och kan i detta projekt tas ytterligare ett steg vidare och sättas i en trafiknätskontext.

Projektets syfte är att skapa förståelse för hur omvandling av central infrastruktur kan bidra till mer attraktiv, tillgänglig och hållbar stad. Visionen är ett grönare och smartare gatunät i stadskärnan. Målet är social, miljömässig och ekonomisk utveckling som förbättrar folkhälsan, minskar miljöbelastningen och ökar stadens konkurrenskraft.

Frågor om projektet? Kontakta alexander.stahle@spacescape.se

På uppdrag av Uppsala kommun har Spacescape processlett ett platsutvecklingsprojekt i Gottsunda. Lokala seniorer bjöds in att medskapa en ljusslinga som skulle sättas upp längs en gångväg, vilken tidigare beskrivits som mörk och otrygg.

Efter platsbesök med deltagarna spenderade vi två dagar på Återfika i Gottsunda där seniorerna fick dekorera ljusbollar och formulera budskap som de ville förmedla till omgivningen. Projektet fick då namnet NOOR, som på flera av deltagarnas olika modersmål betyder ljus. Temat syftade inte bara till att förmedla det faktiska ljuset, utan också värme, kärlek, och visdom.

Efter invigningen den 7 november sitter ljusslingan uppe under resten av hösten/vintern. Tack till alla medverkande seniorer!

Är du intresserad av processledning för dialog eller medskapande, kontakta Karin Lobo Lundgren hos oss på karin.lundgren@spacescape.se

Vi välkomnar er till AW och föredrag om ”Designguide för snabba gator” onsdag 6e november!

17.00 Mingel
17.30-18.00 Föredrag av Alexander Ståhle

Plats: Magasinsgatan 10 (White arkitekter)

OSA gärna till louise.karlsson@spacescape.se tisdag 5/11.

Välkomna!

Vi är glada att välkomna en ny kollega till kontoret i Göteborg – Johanna Gimfjord.

Johanna är utbildad arkitekt och har tidigare jobbat med bland annat stadsutveckling och bostadsprojekt i tidiga skeden. Hon har även fått pris för sitt examensarbete om levande bottenvåningar och vikten av stadsliv. På Spacescape arbetar Johanna bland annat med stadsbyggnadstrategi, stadsrumsanalys och utformning av offentliga rum.

Välkommen Johanna!

”Stockholms miljardsatsning: Bygger ’en av norra Europas största’ idrottsanläggningar” skriver Dagens Nyheter. Det hela började med att Stockholms stads bolag St Eriks Markutveckling gav Spacescape uppdraget att ta fram en vision för den gamla Prippsfabriken i Ulvsunda. Efter en omfattande analys av potentialen för olika urbana funktioner och en gemensam workshop tog Spacescape fram underlag till visionen för området som fick fokus på idrott och kultur, baserat på behov och möjligheter. Läs mer om Bryggeriet här.

På Spacescape pågår flera spännande uppdrag kring idrott och planering, bland annat för Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet.

Fredag den 27 september invigdes det mobila utegymmet Hälsohubben på Söder Mälarstrand i Stockholm, en del av forskningsprojektet StreetForum.eu. Hälsohubben utformades i samarbete med landskapsarkitekterna på Studio Era och finansierades av Arwidssonstiftelsen. Träningsövningar för olika åldrar på Hälsohubben finns att se här.

För frågor om våra idrottsprojekt, kontakta helena.lundin.kleberg@spacescape.se.

Spacescape har i samarbete med Norconsult, Edge, IVL, Stockholms stad, Göteborgs stad och Umeå kommun tagit fram en Designguide för snabb gatuomvandling. Guiden är ett resultat av Vinnovaprojektet Framtidsgatan där det också byggts tre gator i Umeå (Storgatan) och Stockholm (Roslagsgatan och Helsingforsgatan). Designguiden innehållet metodbeskrivningar och en stor mängd inspiration att användas av planerare inom samhällsbyggandet och stadsutvecklingen.

Ladda ner Designguide för snabba gator här.

Välkommen på releasekonferensen 26 september kl 16-17:30 på Roslagsgatan 61 framför Johannes skola. Ett rundabordsamtal genomförs i samarbete med forskningsprojektet StreetForum.

Frågor? Kontakta alexander.stahle@spacescape.se.