Sveriges genomfartsleder rymmer betydande outnyttjade värden. I forskningsprojektet Hållbar utveckling av genomfartsleder har Spacescape och RISE, med finansiering från Trafikverket, analyserat potentialen i att omvandla leder i tätort till stadsgator.
I svenska tätorter finns omkring 1 330 mil genomfartsleder, och 5,2 miljoner människor bor inom 500 meter från en sådan led. Lederna skapar buller och barriärer, men dessa effekter fångas svagt i dagens trafikmodeller. Spacescape har därför utvecklat en nationell analysmodell som beräknar hur bättre gångkopplingar påverkar värdet på befintliga fastigheter.
Modellen uppskattar den möjliga värdeökningen till omkring 52 miljarder kronor i Sverige. En nationell topplista visar var potentialen är störst, med bland annat Nynäsvägen i Stockholm i topp.
Slutrapporten beskriver varför omvandlingen i dag går trögt och lyfter fram åtgärder som kan få den att ta fart, bland annat gemensamma målbilder mellan kommuner och Trafikverket, 30 km/h som bashastighet i tätort och stegvis ombyggnad i samband med underhåll.
På uppdrag av Knivsta kommun har Spacescape tagit fram nya riktlinjer för trädgårdsstad. Riktlinjerna ska vägleda utvecklingen av sammanhållen bebyggelse i kommunen i flera delar av plan- och byggprocessen.
Riktlinjerna beskiver utformning av trädgårdsstadens olika element, som gator, parker, bebyggelse och gårdar. Varje riktlinje kopplas till de sociala, ekologiska och ekonomiska värden den syftar till att skapa. I många fall finns också konkret vägledning för utformning, till exempel lämpliga gatumått eller våningsantal.
En beskrivning av framgångsfaktorer visar hur långsiktig vision och tidig ekonomisk planering skapar förutsättningar för att kunna skapa trädgårdsstad.
Riktlinjerna ska vara vägledande i kommande översiktsplanering, geografiska områdesfördjupningar, detaljplaner och bygglovsgivning, och ligga till grund för överenskommelser mellan kommun och exploatörer om utformning.
Riktlinjerna har antagits av kommunfullmäktige.
På uppdrag av Trelleborgs kommun har Hedvägens brister, behov och utvecklingspotential kartlagts genom en kombination av metoder: fysisk kartläggning av gaturummet som byggde vidare på en tidigare stadsrumsanalys från 2022, platsobservationer under fyra heldagar med räkning av gång-, cykel- och biltrafik samt trafikmodellering i Sidra av två kritiska korsningar för att testa effekterna av olika åtgärder. Boende, näringsidkare och besökare bjöds in att tycka till i en digital dialog via Placetoplan, där omkring 400 personer deltog, kompletterad med intervjuer med förbipasserande på plats.
Resultaten visar att Hedvägen i dag domineras av biltrafik och höga hastigheter, med strukturella problem i korsningarna vid Maskingatan och Tommarpsvägen samt bristande passager för gående och cyklister. Rapporten pekar ut sänkt hastighet, minskade korsningsytor och tydligare separering av cyklister och gående som mest effektiva åtgärder och redovisar i text och bild hur Hedvägen på sikt kan utvecklas från genomfartsled till stadsmässig huvudgata.
Projektet visar hur Stockholms gatuprojekt – både temporära sommargågator och permanenta ombyggnationer – påverkar stadsliv och lokal ekonomi. Utmaningen har varit att skapa en samlad bild av effekterna i en tid präglad av pandemi, inflation och en strukturell omvandling av handeln, vilket gör det svårt att isolera projektens direkta påverkan.
Metoden kombinerar långsiktiga data om gångflöden, vistelse, omsättning, bostadspriser och enkäter, analyserade genom ramverket Platspyramiden för att koppla fysiska förändringar till sociala och ekonomiska resultat.
Resultaten visar tydligt att gatuprojekten ökar stadslivet, stärker restaurangnäringen, förbättrar upplevelsen för både företagare och medborgare och på sikt bidrar till ökade fastighetsvärden, vilket gör dem till en effektiv strategi för robust och attraktiv stadsutveckling.
Gävle kommun såg ett behov att ta ett helhetsgrepp på såväl gatunätet som de enskilda gatorna för att möjliggöra för ett rikare gatuliv, skapa synnergieffekter i gatunätet och kunna göra förbättringsinsatser på rätt platser, vid rätt tillfälle.
Gatuutvecklingsplanen introducerar ett nytt planeringskoncept som utgår från gatan och integrerar på så vis både mobilitets- och platsfunktioner i en samlad plan. Planen består av en principplan som visar på vilka trafikantgrupper som bör prioriteras på olika gator, lämpliga hastigheter, nya gatutypologier, designprinciper för smarta gator (smartagator.se) och gatuprojekttyper samt en resilient handlingsplan för att implementera planens förslag.
Planens mål är att skapa hållbara lösningar för framtidens gator ur både ett socialt och trafikalt perspektiv. Den ska hjälpa kommunen att göra rätt prioriteringar för att uppnå gemensamma mål, skapa förankring och ge en helhetsbild om gatornas funktion. Arbetet bygger på dialoger med medborgarna, fördjupade trafikmodelleringar och GIS-analyser i centrala Gävle, såväl som pågående diskussioner och workshops med berörda intressenter.
Gatuutvecklingsplanen för centrala Sundbyberg togs fram för att hantera och fördela gatornas yta mellan trafik, stadsliv, vistelse och grönska. En viktig utmaning var också att anpassa
centrum till framtida förändringar, som nedgrävningen av Mälarbanan och nya stråk i staden.
Metoden byggde på analyser, planeringsunderlag, samarbete med kommunen och dialog med medborgare. Spacescape arbetade med att definiera olika gatutyper och skapa en samlad strategi för hur gatorna ska utvecklas över tid.
Resultatet blev en antagen gatuutvecklingsplan som ska vägleda framtida investeringar i centrala Sundbyberg – Riktlinjer för gatuutvecklingen och en konkret projektplan fram till 2050. Planen prioriterar gång, cykel, kollektivtrafik och grönska och syftar till att skapa ett tryggare, mer levande och attraktivt centrum.
Inom forskningsprojektet Superlines har Spacescape, i samarbete med Kairos Future, White Arkitekter och M4Traffic, tagit fram en plan för en framtida Centralbron. Projektets syfte var att visa på hur och varför denna motorled för bilar genom Stockholms innerstad kan återbrukas och omvandlas till en levande och grön parkesplanad för alla.
Förslaget innebär att tre av dagens sex körfält omvandlas till ett cykel- och promenadstråk mellan Norr- och Södermalm. Planen omfattar två nivåer av omvandling: dels ett test med en temporär och enklare sommarbro, dels en permanent ombyggnation som kopplar på det befintliga gatunätet kring brons ändar och i Gamla stan.
Förslagen bygger på omfattande trafikanalyser som visar att en halvering av trafiken på Centralbron är möjlig genom bland annat höjda parkeringsavgifter och en ny trängselavgift förbi Gamla stan.
Projektet är finansierat av Shift Sweden.
Spacescape fick, i team med arkitektkontoret Vill och landskapsarkitekter på Mareld, genom ett parallellt uppdrag möjligheten att ta fram områdesplanen för Våland sör, Stavangers centrala sjukhusområde som på sikt ska flyttas och omvandlas till ett blandat bostads- och kontorsområde.
Spacescape bidrog med trafikkompetens i arbetet med planens gator och offentliga rum. En utmaning var områdets mycket kuperade terräng som krävde kreativa lösningar för att göra området tillgängligt för alla. En annan var att sjukhusområdet ska flyttas i etapper och delar av funktionerna ska vara i drift samtidigt som andra utvecklas, vilket ställer högre krav än vanligt på framkomlighet i gatunätet.
Den slutgiltiga planen har ett stort fokus på återbruk där kvaliteterna i dagens plan har tillvaratagits samtidigt som nödvändiga modifieringar har gjorts för att öppna upp området mot omgivningen och skapa nya, attraktiva rum i den idag slutna sjukhusstrukturen.
Streetmeter utvecklades i samarbete med Rise i syfte att ta fram ett analysverktyg för gator som innefattar en bredare palett av värden än de som traditionellt beaktas i gatuplanering. Resultatet blev webbsidan www.streetmeter.net. Utifrån enkel indata kan planerare beräkna effekten av en viss gatuutformning bortom traditionella trafikmått.
Tack vare en gedigen genomgång av forskning och empiriska studier har samband mellan gators design eller användning och värden inom kategorier som hälsa, sociala relationer, ekonomi, mobilitet och miljö kartlagts och kvantifierats. Effekter som buller, luftkvalitet, syreproduktion, aktiva transporter och koldioxidutsläpp kan på så vis ställas mot varandra och olika utformningar jämföras på ett mer fullständigt sätt än vad som traditionellt görs.
Eftersom gators värdeskapande sträcker sig bortom det mätbara togs även en kompletterande guidebok fram kring gators potential att bidra till hållbar utveckling av städer.
Streetmeter är finansierat av Vinnova.
Knivsta kommun har i ett avtal med staten och regionen åtagit sig att möjliggöra 15 000 bostäder i kommunen i samband med utbyggnad av järnvägsspår och ny station i Alsike. För att förstå vilka möjliga alternativ för utbyggnad som kan vara möjliga har Spacescape tillsammans med Evidens genomfört en utredning som visar scenarier med olika bebyggelsetyper i kommunen. Konsekvenser utifrån bland annat serviceunderlag och trafikflöden analyseras. Stort fokus ligger också på ekonomiska konsekvenser för både kommunala kostnader och bostadsmarknaden. Utredningen rymmer också ett fokus på stadsmiljöerna i och kring stationerna, med analyser av stråk och gatustrukturer.
Scenarierna har utvecklats i GIS och möjliggör kvantitativa analyser av bostadsvolymer i olika lägen, bland annat kan mängden kommunal mark som exploateras beräknas. Med hjälp av nyckeltal för kostnader för infrastruktur kan en kommunalekonomisk kalkyl av de olika scenarierna genomföras. En förenklad analys av marknadsdjupet för olika bostadstyper används för att beräkna utbyggnadstakt i de olika scenarierna.
