Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.

Kulturkalkylen

Publicerad den

Stockholms stad har velat utveckla möjligheterna att uppskatta såväl det ekonomiska värdet som samhällsnyttan av kulturetableringar i staden. De fastighetsekonomiska kalkyler som används som beslutsunderlag för investeringar behöver kompletteras med enkla och tydliga modeller för att inkludera kultur som en komponent i stadsutvecklingen. Spacescape har därför fått i uppdrag att ta fram ett webbaserat verktyg som synliggör effekterna av kulturetableringar på markpolitiken, stadsbyggandet och stadsplaneringen.

Med Kulturkalkylen kan du enkelt uppskatta hur stor kulturpotentialen är, dvs hur mycket kultur som kan skapas av underlaget i kringliggande bostäder och arbetsplatser – i befintliga stadsdelar eller för planerad stadsutveckling. Med Kulturkalkylen kan du också beräkna vilka sociala, samhällsekonomiska och fastighetsekonomiska värden som kan genereras av olika typer av kultur. Beräkningsmodellerna har tagits fram i samarbete med Evidens och bygger på omfattande statistik från Stockholms stad, SCB och olika kulturorganisationer.

Stadskvaliteter i Skåne

Publicerad den

Målet i den regionala utvecklingsstrategin ‘Det öppna Skåne 2030’ är att Skåne ska bli en stark och hållbar tillväxtmotor. För att fördjupa sig i frågan om attraktivitet och bidra till att det skapas platser och miljöer som stärker Skånes attraktionskraft initierade Region Skåne en studie om stadskvaliteter i Skåne.

Spacescape fick i uppdrag att i samarbete med Ramböll genomföra en marknadsanalys av fem tätorter i Skåne: Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Tomelilla. Utredningen kombinerar geografiska lägesanalyser och statistiska analyser för att se vilka faktorer det är som har störst betydelse för bostadspriser, kontorshyror samt handels- och restaurangomsättning i regionen.

Utredningen visar att många slutsatser är gemensamma för tätorterna i regionen. En tillgänglig, tät, gåvänlig och rekreativ blandstad efterfrågas i samtliga tätorter. De stadskvaliteter som skapar en attraktiv och blandad stad är i stor utsträckning även de kvaliteter som bidrar till en långsiktigt hållbar stad som gynnar bostad- och kontorsmarknaden, kommersiell service, handel, restauranger och stadens invånare.

Levande stadsmiljöer

Publicerad den

”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.

För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.

Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.

Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.

Värdering av Filipstad

Publicerad den

I samband med planeringen av stadsdelen Filipstad efterfrågade Oslo kommun en analys av hur en planerad överdäckning påverkar bostadspriser, kontorshyror och fastighetsvärden i stadsdelen.

För att svara på detta byggde Spacescape upp en GIS-modell för Oslo (inom Ring 3) för att sammanställa hypotetiska stadskvaliteter som påverkar bostadspriser och kontorshyror. Med hjälp av en sammanställning av befintliga bostadsprisdata och genomsnittliga kontorshyror inom 20 kontorsområden i Oslo undersöktes statistiska samband med olika faktorer i stadsmiljön.

Utifrån modellens givna faktorer gjordes sedan en bedömning av skillnader i stadskvalitet med och utan överdäckning i stadsdelen.

Värdeskapande stadsutveckling i Göteborgs fokusområden

Publicerad den

Det pågår ett omfattande bostadsbyggande i Göteborg men analyserna för större stadsområden, strukturer, kopplingar och befintliga stadsdelars möjligheter att tillskapa efterfrågade stadskvaliteter saknas ofta. På uppdrag av Framtiden tidiga skeden har Spacescape tagit fram förtätningsscenarier för fokusområdena Tynnered, Biskopsgården och Angered (Hjällbo, Hammarkullen, Angered C och Rannebergen). Syftet har varit att undersöka hur en mer värdeskapande stadsutveckling skulle kunna se ut och vilka konsekvenserna skulle bli utifrån mål om både jämlik stad och ekonomisk hållbarhet i allmännyttans satsningar.

I områdesstudierna har potential för värdeskapande stadsutveckling undersökts med hjälp av scenarioteknik. Ett ”stadskvalitetsscenario” har ställts mot ett ”bostadsscenario” för att undersöka skillnaden i förtätningspotential och möjligheter att skapa mer jämlik stad och samtidigt öka avkastningsvärdena i Framtidens fastighetsbestånd. Den fastighetsekonomiska analysen har gjorts i nära samarbete med konsultföretaget Evidens.

Bostadskvaliteter i Halmstad

Publicerad den

Tillsammans med Evidens har Spacescape, på uppdrag av Halmstad Fastighets AB, i denna studie kopplat pris för bostäder i flerfamiljshus till bostadskvaliteter. Det har gjorts genom att undersöka korrelationer mellan bostadsrättspris på Halmstads bostadsmarknad och stadskvaliteter. Analysens syfte var att klarlägga vilka stadskvaliteter som skapar variation i pris. I den ekonometriska analysen har fyra kvalitetsvariabler sorterats ut som var och en har signifikant påverkan på priset. De förklarar priset till 64 %. Tillsammans med tre kontrollvariabler förklaras drygt 90 % av prisvariationen i Halmstad. De fyra stadskvaliteterna i Halmstad är: närhet till stadskärnan, närhet till vatten, närhet till park samt lugna gator.

Resultatet är intressant då studien visar att de bostadskvaliteter som i Spacescapes tidigare studier har visat sig förklara prisvariationen i större städer även gör det i en mindre stad som Halmstad.

Platsanalys Söderhallarna

Publicerad den

På uppdrag av Atrium Ljungberg har Spacescape genomfört en platsanalys av Söderhallarna och kontexten som målpunkten ingår i. För att göra detta har observationer av gångflöden och vistelser genomförts tillsammans med stadsrumsanalyser.

Gångflödena visade sig vara högst mot Medborgarplatsen och härifrån kom även störst inflöden in i byggnaden. Vid sidoentréerna uppmätes låga gångflöden. Folkungatrappan har höga vardagsflöden, både morgon och eftermiddag, trots att den är mycket svårnavigerad och potentiellt otrygg. Höga flöden innebär underlag för kommersiell service i detta läge. Västgötagränd är en otrygg baksida med extremt låga gångflöden. Stråket, som också har en garagenedfart, påverkar Söderhallarnas image negativt.

Studien resulterade bl.a. i rekommendationer om att bygga om Folkungatrappan som en förlängning av Folkungagatan och Södermalmsallén, för att skapa ett helt överblickbart stadsrum med aktiva kanter. Samt skapa ett rakt centralt stråk på mellanplan som kopplar ihop Fatburstrappan och Folkungatrappan. På så vis skulle både orienterbarheten och potentialen för genomströmning öka.

Områdesplaner för Sollentunahem

Publicerad den

Det kommunala bostadsbolaget Sollentunahem vill ta ett större grepp vad gäller social hållbarhet, både vid förvaltning av befintliga fastigheter och vid nybyggnation. Spacescape har därför utvecklat en modell för områdesplanering som hittills har använts i tre av bolagens område.
Modellen tar ett helhetsgrepp på utvecklingen av ett område. Med hjälp av webbdialoger, workshops, NKI-undersökning och stadsrumsanalyser tas en samlad kunskapsbild av området fram. I nära samarbete med boende, aktörer i området samt Sollentunahem utvecklas en områdesplan som konkret beskriver hur området bör utvecklas. Områdesplanen innehåller bland annat en strukturplan med förslag på ny bebyggelse och nya stråk, strategier för platsidentitet och platsutveckling och strategier och lägen för kommersiella och offentliga lokaler