Värtahamnens bottenvåningar

Publicerad den

Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.

Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.

Guide för höga hus i Eskilstuna

Publicerad den

Eskilstuna växer och det finns ett intresse för att bygga högre hus. Spacescape har därför hjälpt kommunen med att ta fram en guide för höga hus som ska visa en övergripande inriktning för höga hus i kommunens två städer Eskilstuna och Torshälla, med fokus på det höga husets påverkan på stadsrummen. Guiden togs fram i två steg: i en första del studerades policyers för höga hus i andra städer i Sverige och internationellt och i steg två utvecklades en guide för just Eskilstunas förutsättningar.

Guiden är indelad i tre delar: först beskrivs principer för lägen för höga hus, därefter utformningsprinciper och slutligen beskrivs en process som ska säkra god arkitektonisk kvalitet. Lägen för höga hus analyseras i en modell där argument för höga hus vägs mot argument mot höga hus. En sammanvägd karta visar lägen som i olika grad lämpar sig för att pröva höga hus. Utformningsprinciperna sorteras efter höghusets olika delar: bottenvåning, mittdel och torn och krona. Slutligen beskrivs processen som en fördjupning av den samtalsguide som används i Eskilstunas arkitekturprogram.

 

Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.

Kulturkalkylen

Publicerad den

Stockholms stad har velat utveckla möjligheterna att uppskatta såväl det ekonomiska värdet som samhällsnyttan av kulturetableringar i staden. De fastighetsekonomiska kalkyler som används som beslutsunderlag för investeringar behöver kompletteras med enkla och tydliga modeller för att inkludera kultur som en komponent i stadsutvecklingen. Spacescape har därför fått i uppdrag att ta fram ett webbaserat verktyg som synliggör effekterna av kulturetableringar på markpolitiken, stadsbyggandet och stadsplaneringen.

Med Kulturkalkylen kan du enkelt uppskatta hur stor kulturpotentialen är, dvs hur mycket kultur som kan skapas av underlaget i kringliggande bostäder och arbetsplatser – i befintliga stadsdelar eller för planerad stadsutveckling. Med Kulturkalkylen kan du också beräkna vilka sociala, samhällsekonomiska och fastighetsekonomiska värden som kan genereras av olika typer av kultur. Beräkningsmodellerna har tagits fram i samarbete med Evidens och bygger på omfattande statistik från Stockholms stad, SCB och olika kulturorganisationer.

Stadskvaliteter i Skåne

Publicerad den

Målet i den regionala utvecklingsstrategin ‘Det öppna Skåne 2030’ är att Skåne ska bli en stark och hållbar tillväxtmotor. För att fördjupa sig i frågan om attraktivitet och bidra till att det skapas platser och miljöer som stärker Skånes attraktionskraft initierade Region Skåne en studie om stadskvaliteter i Skåne.

Spacescape fick i uppdrag att i samarbete med Ramböll genomföra en marknadsanalys av fem tätorter i Skåne: Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn och Tomelilla. Utredningen kombinerar geografiska lägesanalyser och statistiska analyser för att se vilka faktorer det är som har störst betydelse för bostadspriser, kontorshyror samt handels- och restaurangomsättning i regionen.

Utredningen visar att många slutsatser är gemensamma för tätorterna i regionen. En tillgänglig, tät, gåvänlig och rekreativ blandstad efterfrågas i samtliga tätorter. De stadskvaliteter som skapar en attraktiv och blandad stad är i stor utsträckning även de kvaliteter som bidrar till en långsiktigt hållbar stad som gynnar bostad- och kontorsmarknaden, kommersiell service, handel, restauranger och stadens invånare.

Levande stadsmiljöer

Publicerad den

”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.

För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.

Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.

Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.

Värdering av Filipstad

Publicerad den

I samband med planeringen av stadsdelen Filipstad efterfrågade Oslo kommun en analys av hur en planerad överdäckning påverkar bostadspriser, kontorshyror och fastighetsvärden i stadsdelen.

För att svara på detta byggde Spacescape upp en GIS-modell för Oslo (inom Ring 3) för att sammanställa hypotetiska stadskvaliteter som påverkar bostadspriser och kontorshyror. Med hjälp av en sammanställning av befintliga bostadsprisdata och genomsnittliga kontorshyror inom 20 kontorsområden i Oslo undersöktes statistiska samband med olika faktorer i stadsmiljön.

Utifrån modellens givna faktorer gjordes sedan en bedömning av skillnader i stadskvalitet med och utan överdäckning i stadsdelen.

Värdeskapande stadsutveckling i Göteborgs fokusområden

Publicerad den

Det pågår ett omfattande bostadsbyggande i Göteborg men analyserna för större stadsområden, strukturer, kopplingar och befintliga stadsdelars möjligheter att tillskapa efterfrågade stadskvaliteter saknas ofta. På uppdrag av Framtiden tidiga skeden har Spacescape tagit fram förtätningsscenarier för fokusområdena Tynnered, Biskopsgården och Angered (Hjällbo, Hammarkullen, Angered C och Rannebergen). Syftet har varit att undersöka hur en mer värdeskapande stadsutveckling skulle kunna se ut och vilka konsekvenserna skulle bli utifrån mål om både jämlik stad och ekonomisk hållbarhet i allmännyttans satsningar.

I områdesstudierna har potential för värdeskapande stadsutveckling undersökts med hjälp av scenarioteknik. Ett ”stadskvalitetsscenario” har ställts mot ett ”bostadsscenario” för att undersöka skillnaden i förtätningspotential och möjligheter att skapa mer jämlik stad och samtidigt öka avkastningsvärdena i Framtidens fastighetsbestånd. Den fastighetsekonomiska analysen har gjorts i nära samarbete med konsultföretaget Evidens.