Stadsliv på hemmaplan

Publicerad den

Med distansarbetet under covidpandemin förändrades städerna: stadsdelar med många arbetsplatser tömdes på folk när människor stannade hemma i stället för att resa till arbetet. Det rubbade stadslivets själva essens – koncentrationen av människor minskade i vissa lägen och ökade i andra. Denna studie beskriver den här förändring med hjälp av finskaliga data över var olika yrkesgrupper bor och arbetar. Förändringar av befolkningen dagtid före och under pandemin jämförs med förändringar i omsättning för restauranger och gångflöden. Studien visar att områden med en viss boendetäthet och hög socioekonomi har fått en ökad koncentration av befolkningen dagtid som i vissa fall även påverkat restaurangers omsättning. Glesa villaområden har påverkats i liten grad, medan områden med stor koncentration av arbetsplatser och samtidigt få bostäder har fått en lägre befolkningskoncentration. Genom att modellera upp scenarier för olika grader av distansarbete studeras hur olika stadsdelar skulle kunna påverkas av fortsatt distansarbete.

Yteffektiva marknära bostäder

Publicerad den

Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.

Gränby mobilitetskoncept

Publicerad den

Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.

Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).

Holmbergsparken utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.

Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.

Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.

Värtahamnens bottenvåningar

Publicerad den

Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.

Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.

Guide för höga hus i Eskilstuna

Publicerad den

Eskilstuna växer och det finns ett intresse för att bygga högre hus. Spacescape har därför hjälpt kommunen med att ta fram en guide för höga hus som ska visa en övergripande inriktning för höga hus i kommunens två städer Eskilstuna och Torshälla, med fokus på det höga husets påverkan på stadsrummen. Guiden togs fram i två steg: i en första del studerades policyers för höga hus i andra städer i Sverige och internationellt och i steg två utvecklades en guide för just Eskilstunas förutsättningar.

Guiden är indelad i tre delar: först beskrivs principer för lägen för höga hus, därefter utformningsprinciper och slutligen beskrivs en process som ska säkra god arkitektonisk kvalitet. Lägen för höga hus analyseras i en modell där argument för höga hus vägs mot argument mot höga hus. En sammanvägd karta visar lägen som i olika grad lämpar sig för att pröva höga hus. Utformningsprinciperna sorteras efter höghusets olika delar: bottenvåning, mittdel och torn och krona. Slutligen beskrivs processen som en fördjupning av den samtalsguide som används i Eskilstunas arkitekturprogram.

 

Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.

Kulturkalkylen

Publicerad den

Stockholms stad har velat utveckla möjligheterna att uppskatta såväl det ekonomiska värdet som samhällsnyttan av kulturetableringar i staden. De fastighetsekonomiska kalkyler som används som beslutsunderlag för investeringar behöver kompletteras med enkla och tydliga modeller för att inkludera kultur som en komponent i stadsutvecklingen. Spacescape har därför fått i uppdrag att ta fram ett webbaserat verktyg som synliggör effekterna av kulturetableringar på markpolitiken, stadsbyggandet och stadsplaneringen.

Med Kulturkalkylen kan du enkelt uppskatta hur stor kulturpotentialen är, dvs hur mycket kultur som kan skapas av underlaget i kringliggande bostäder och arbetsplatser – i befintliga stadsdelar eller för planerad stadsutveckling. Med Kulturkalkylen kan du också beräkna vilka sociala, samhällsekonomiska och fastighetsekonomiska värden som kan genereras av olika typer av kultur. Beräkningsmodellerna har tagits fram i samarbete med Evidens och bygger på omfattande statistik från Stockholms stad, SCB och olika kulturorganisationer.