Bostäder och persontransporter utgör den största delen av hushållens utgifter samt en stor del av samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.
Bostadsläget är ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten. Målet har varit att ta fram en webbplattform som gör det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin sina bostads- och transportkostnader samt sin vardagliga energianvändning och klimatpåverkan. Bostadsläget möjliggör också för samhällsplanerare att analysera effekterna av nya bostadsprojekt och planer. För att beräkna hushållens kostnader och miljöpåverkan har stora mängder finskaliga data sammanställts, producerats och analyserats statistiskt, däribland socioekonomiska variabler, lägeskvaliteter, bostadspriser och resvanedata. Förklarings- och beräkningsmodeller har tagits fram för att skatta värden på stadsdelsnivå för hela Sveriges geografi. Ingångsvärden och nyckeltal möjliggör för en kontinuerligt uppdaterad analysmodell.
En betaversion av Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala men en rikstäckande plattform är under framtagande.
För att uppnå det förväntade bostadsbehovet framtill 2050 behöver det byggas 120 000 bostäder i Göteborg. Med dagens antagna men ej utbyggda detaljplaner och större omvandlingsområden finns en kapacitet för 63 000 bostäder. Det innebär att ytterligare 57 000 bostäder skulle behöva byggas fram till 2050. Spacescape fick i uppdrag av Göteborgs stad att kartlägga om översiktsplanens inriktning mot förtätning av befintliga stadsdelar ger tillräcklig kapacitet för att möta bostadsbehovet fram till 2050.Analysen har avgränsats till innerstaden, mellanstaden och de tre tyngdpunkterna i ytterstaden: Hovås, Torslanda-Amhult och Kärra Centrum. Analysen visar bland annat att den framtida utbyggnadspotentialen till stor del ligger i Mellanstaden. Vid sidan av Älvstaden och de idag antagna detaljplanerna har innerstaden i utbyggnadsanalysen bara kapacitet för ytterligare 3000 bostäder. Det ska då jämföras med över 50 000bostäder i Mellanstadens flerbostadshusområden och längs nya gatustråk mellan dessa.
Det pågår ett omfattande bostadsbyggande i Göteborg men analyserna för större stadsområden, strukturer, kopplingar och befintliga stadsdelars möjligheter att tillskapa efterfrågade stadskvaliteter saknas ofta. På uppdrag av Framtiden tidiga skeden har Spacescape tagit fram förtätningsscenarier för fokusområdena Tynnered, Biskopsgården och Angered (Hjällbo, Hammarkullen, Angered C och Rannebergen). Syftet har varit att undersöka hur en mer värdeskapande stadsutveckling skulle kunna se ut och vilka konsekvenserna skulle bli utifrån mål om både jämlik stad och ekonomisk hållbarhet i allmännyttans satsningar.
I områdesstudierna har potential för värdeskapande stadsutveckling undersökts med hjälp av scenarioteknik. Ett ”stadskvalitetsscenario” har ställts mot ett ”bostadsscenario” för att undersöka skillnaden i förtätningspotential och möjligheter att skapa mer jämlik stad och samtidigt öka avkastningsvärdena i Framtidens fastighetsbestånd. Den fastighetsekonomiska analysen har gjorts i nära samarbete med konsultföretaget Evidens.
Göteborgs stads står inför ett omfattande stadsbyggande. Det handlar om både nya stadsdelar och förtätning och utveckling av befintliga stadsdelar. För detta planarbete krävs kunskap och tydliga riktlinjer för att skapa en hållbar attraktiv stad och samtidigt effektiva planprocesser.
Spacescape utgick ifrån den stora stadskvalitetsstudie som genomfördes 2016 om värdeskapande i Göteborg samt erkända forskning om socialt och miljömässigt hållbar stadsstruktur och tog fram ett antal mått som kan användas som indikatorer för stadskvalitet i stadsbyggandet.
En modell med 16 indikatorer skapades som är så enkla att de kan användas i alla former av planprojekt. Som underlag för urvalet togs analyser av Göteborgs stad fram som visar utfallet i befintliga stadsdelar. Indikatormodellen ingår i Göteborgs arkitekturprogram som det går att läsa mer och här.
Hur och varför skapas ekonomiska, kulturella och sociala värden när staden och regionen växer? Flera stora och små stadsutvecklingsprojekt pågår i systemviktiga lägen. Samtidigt sker en mängd förtätningsprojekt på flera platser i den redan byggda staden. Hur kan stadsutvecklingen gå i mer hållbar, robust och attraktiv riktning?
Spacescape har tillsammans med Evidens genomfört den största marknadsanalysen som någonsin gjorts av Göteborg. Studien ”Värdeskapande stadsutveckling” identifierar de lägesvariabler som förklarar skillnaden i bostadspriser, kontorshyror och handelsomsättning i Göteborgsregionen. De utvalda variablerna har kallats stadskvaliteter då de avspeglar det värden som efterfrågas på bostadsmarknaden, kontorsmarknaden och handelsmarknaden.
Rapporten Värdeskapande stadsutveckling är framför allt ett kunskapsunderlag i planeringen och ett underlag som kan fördjupas och användas i framtida stadsutveckling.
Centralstationens funktion som trafikplats, mötesplats och handelsplats är sammantvinnad. Med ökat utbyte mellan staden och stationen ökar potentialen för stadsliv i och kring stationen. Men denna situation ökar också kraven på samordning och tydlighet mellan stationens olika funktioner.
I analysen av den nuvarande Centralstationen framkommer det att byggnaden inte fullt ut förvaltar den potential som läget i staden ger. Byggnaden vänder delvis ryggen mot stora omgivade flöden. I de mest centrala delarna uppstår trängsel och de tillkommande handelslägena har hamnat i för handeln mindre attraktiva lägen.
I projektet har Spacescape även tagit fram en konceptskiss för kommande fastighetsutveckling.